Publicerat: 2024-12-27
Lär dig mer om Maskinsäkerhet
Hur säkerställer vi att maskiner är både trygga att använda och uppfyller gällande lagkrav? I den här artikeln guidar vi dig genom regler, ansvar och verktyg som behövs för en säker arbetsplats – från arbetsmiljölagens grunder till tekniska krav och maskinförordningens nya riktlinjer.
Kunskap
Arbetsmiljölagen (1977:1160)
Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Denna lag gäller varje verksamhet i vilken arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning.
Kort sagt ska arbetsgivaren förebygga risker, skapa en säker och hälsosam arbetsmiljö, utbilda personalen, samt systematiskt planera och följa upp arbetsmiljöarbetet.
Du kan läsa lagen i sin helhet här!
De viktigaste delarna av arbetsgivarens ansvar enligt Arbetsmiljölagen:
1. Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)
- Identifiera och förebygga risker: Genomföra regelbundna riskbedömningar och vidta åtgärder för att förhindra olyckor och ohälsa.
- Planera, leda och följa upp: Arbetsmiljöarbetet ska integreras i den dagliga verksamheten och följas upp kontinuerligt.
- Dokumentation: Arbetsgivaren ska dokumentera sitt arbetsmiljöarbete särskilt i verksamheter med minst 10 anställda.
2. Tillhandahålla säkra arbetsförhållanden
- Säkerställa att arbetsplatsen är säker och att arbetsutrustning och maskiner uppfyller gällande krav på säkerhet.
- Anpassa arbetsmiljön efter individens fysiska och psykiska förutsättningar.
3. Utbildning och instruktioner
- Ge anställda nödvändig utbildning och information om säkerhetsrutiner och risker i arbetet.
- Säkerställa att anställda har tillräckliga kunskaper för att arbeta på ett säkert sätt.
4. Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA)
- Förebygga arbetsrelaterad stress och ohälsa.
- Skapa en god arbetsmiljö som främjar samarbete och trivsel.
5. Rapportera och utreda olyckor
- Anmäla allvarliga olyckor och tillbud till Arbetsmiljöverket.
- Utreda orsaker till olyckor för att förhindra att de upprepas.
6. Samarbete med skyddsombud och arbetstagare
- Samverka med skyddsombud och arbetstagare för att förbättra arbetsmiljön.
- Ge skyddsombud tillgång till information och resurser för att utföra sitt uppdrag.
ARBETSMILJÖFÖRORDNINGEN (1977:1166)
Arbetsmiljöförordningen (1977:1166) kompletterar Arbetsmiljölagen genom att specificera detaljerade bestämmelser för att säkerställa en säker och hälsosam arbetsmiljö.Du kan läsa förordningen i sin helhet här!
Övergripande innehåller arbetsmiljöförordningen följande:
- Anmälningsskyldighet: Arbetsgivare måste omedelbart underrätta Arbetsmiljöverket om allvarliga olyckor, personskador eller tillbud som inträffar i arbetet.
- Förvaring av handlingar: Dokumentation som rör arbetsmiljön, såsom kontrollintyg och undersökningsprotokoll, ska förvaras under angivna tidsperioder för att säkerställa spårbarhet och efterlevnad.
- Samordningsansvar på gemensamma arbetsställen: Vid arbetsplatser där flera arbetsgivare är verksamma samtidigt ska en samordningsansvarig utses, och information om detta ska tydligt anslås på arbetsplatsen.
- Tillgänglighet av författningar: Arbetsgivare är skyldiga att se till att Arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöförordningen och relevanta föreskrifter finns tillgängliga för arbetstagarna, vilket underlättar förståelse och efterlevnad av gällande regler.
- Skyddsombudens roll: Förordningen anger riktlinjer för hur skyddsombud utses, deras mandatperiod och deras roll i arbetsmiljöarbetet, vilket är centralt för att upprätthålla en god arbetsmiljö.
Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)
Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är ett krav enligt svensk lagstiftning och regleras i Arbetsmiljölagen (AML) och föreskriften AFS 2001:1 från Arbetsmiljöverket. Det är alltså en skyldighet för alla arbetsgivare att arbeta systematiskt med att skapa en säker och hälsosam arbetsmiljö.Läs mer om det här.
SAM i praktiken:
Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska vara en naturlig del av verksamheten och inkludera både fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Det kan handla om allt från säkerhetsrutiner vid maskiner och ergonomiska arbetsplatser till att förebygga stress och främja trivsel. SAM är ett kontinuerligt arbete där arbetsgivaren undersöker, bedömer, åtgärdar och följer upp arbetsmiljön för att skapa en säker och hälsosam arbetsplats.
GRUNDERNA I SAM:
Undersöka arbetsmiljön
Identifiera risker och brister genom exempelvis skyddsronder, medarbetarsamtal och enkäter.Bedöma risker
Analysera och prioritera de identifierade riskerna utifrån hur allvarliga de är.Åtgärda risker
Vidta konkreta åtgärder för att eliminera eller minimera riskerna.Följa upp och kontrollera
Regelbundet följa upp arbetsmiljöarbetet för att säkerställa att åtgärderna har haft önskad effekt och att nya risker inte uppstått.Arbetsgivarens ansvar:
- Integrera arbetsmiljöarbetet i den dagliga verksamheten.
- Säkerställa att alla chefer och medarbetare har kunskap om arbetsmiljöarbete.
- Dokumentera arbetsmiljöarbetet om det finns minst 10 anställda.
- Samverka med skyddsombud och arbetstagare.
Minimidirektivet - Användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4)
Detta är Arbetsmiljöverkets föreskrifter som reglerar hur arbetsutrustning ska användas på arbetsplatser för att säkerställa säkerhet och förebygga ohälsa. Dessa föreskrifter bygger på ett EU-direktiv och gäller för all arbetsutrustning, med särskild tonvikt på maskiner tillverkade före 1995.Huvudsakliga krav i föreskrifterna:
Undersökning och riskbedömning: Arbetsgivaren ska bedöma om den arbetsutrustning som används är lämplig för det arbete som ska utföras och om den kan användas med betryggande säkerhet.Åtgärder: Baserat på riskbedömningen ska alla nödvändiga åtgärder vidtas för att förebygga ohälsa eller olycksfall.
Uppföljning: Riskbedömningen och de vidtagna åtgärderna ska följas upp regelbundet för att säkerställa att de är effektiva.
Krav på produkter: Arbetsutrustning ska uppfylla gällande säkerhetskrav och får endast användas om den uppfyller kraven på beskaffenhet och information som fanns vid tidpunkten då den släpptes ut på marknaden eller togs i drift.
Krav vid användning: Utrustningen ska användas för det ändamål den är avsedd för och under förutsättningar den är lämpad för.
Information till arbetstagare: Arbetstagare ska informeras om de risker som finns vid användning av arbetsutrustningen och få nödvändiga instruktioner för säker användning.
Underhåll och kontroll: Arbetsutrustning ska underhållas och kontrolleras regelbundet för att säkerställa att den uppfyller säkerhetskraven.
Dessa föreskrifter trädde i kraft den 1 juli 2007 och ersatte tidigare regler. De syftar till att säkerställa att arbetsutrustning används på ett säkert sätt och att arbetsgivare vidtar nödvändiga åtgärder för att förebygga risker i arbetsmiljön.
BILAGA A - TEKNISKA KRAV (AFS 2006:4)
Bilaga A ställer specifika krav på säkerhet, skydd och manövrering av arbetsutrustning för att förebygga olyckor och ohälsa. Arbetsgivare måste säkerställa att utrustningen uppfyller dessa krav och att skyddsanordningar är på plats, fungerar korrekt och används enligt föreskrifterna.
BILAGA A
Vi har valt att ta med från Bilaga A i AFS 2006:4, där punkt 2.3 till 2.17 omfattar tekniska krav på säker användning av arbetsutrustning och hur risker ska förebyggas.1. Manöveranordningar och styrsystem (A 2.3)
- Synlighet och märkning: Manöveranordningar ska vara tydliga och placerade så att de inte utgör risker.
- Placering: De bör vara utanför riskområden och förhindra oavsiktlig manövrering.
- Blockeringar: Om säkerheten kräver en viss manöverordning ska förreglingar säkerställa att det inte går att utföra manövrer i fel ordning.
2. Start och Stopp (A 2.5–2.6)
- Start: Arbetsutrustning får endast startas med en medveten manöver. Återstart eller ändring av funktion får inte innebära risker.
- Stopp: Alla arbetsutrustningar ska ha ett stoppdon som prioriteras över startfunktion och bryter energitillförsel vid stopp.
3. Nödstopp (A 2.7)
- Snabb åtgärd: Arbetsutrustning som innebär risker ska ha nödstoppsanordningar som snabbt stoppar farliga funktioner.
- Återstart: Får inte ske automatiskt utan en manuell återställning.
4. Inställning och Programmering (A 2.8)
- Utrustningen ska kunna ställas in säkert även under drift. Skyddsanordningar måste kopplas in igen innan produktionen återupptas.
5. Skydd mot risker (A 2.9 och A 2.13)
- Fallande föremål och utkast: Skydd ska finnas om det finns risk för förem som faller eller kastas ut.
- Skyddsanordningar: Ska förhindra tillträde till riskområden och stoppa farliga funktioner. Skydden ska vara robusta, svåra att manipulera och placerade på tillräckligt avstånd.
6. Tvåhandsmanöver (A 2.13)
För att starta en farlig funktion måste båda manöverdonen aktiveras samtidigt. Funktionen ska stoppa om något släpps.7. Förregling och Beröringsfria skydd (A 2.15–2.16)
- Förregling: Det ska inte vara möjligt att ha kroppsdelar inom riskområdet när skydd stängs eller avbryts.
- Beröringsfria skydd: Skydd ska stoppa farliga funktioner och förhindra ny start vid fel i systemet.
8. Valsingrepp (A 2.17)
- Särskilda skyddsåtgärder ska vidtas vid arbete där material träs in i valsar för att undvika olyckor.
MASKINDIREKTIVET
Maskindirektivet, som infördes 2006, har länge varit grunden för hur maskinsäkerhet regleras inom EU. Det specificerar de grundläggande hälso- och säkerhetskrav som maskiner måste uppfylla för att säljas inom unionen. Direktivet lägger stor vikt vid riskbedömning, CE-märkning och krav på säkerhetsfunktioner. Det är ett viktigt verktyg för att säkerställa säkerheten för både användare och miljö.
Bra att veta om MaskinDIREKTIVET
Grundläggande säkerhetskrav: Direktivet ställer krav på att maskiner ska vara säkra för användare och miljö, vilket innefattar riskbedömning och riskreducering redan i designstadiet.CE-märkning: Tillverkare behöver CE-märka maskiner för att visa att de uppfyller direktivets krav. CE-märkningen innebär fri rörlighet för maskiner inom EU.
Riskbedömning: En central del av direktivet är att identifiera och minimera risker, samt dokumentera dessa processer.
Bruksanvisningar: Maskiner ska levereras med tydliga och lättförståeliga bruksanvisningar, dessa är obligatoriska att tillhandahålla i både tryckt och lokalanpassad version.
Skyddsanordningar: Maskiner med risker behövde vara utrustade med saker som nödstopp, mekaniska skydd och barriärer för att minimera olyckor.
Tillämplighet: Gäller för alla maskiner som släpps ut på marknaden inom EU, med vissa undantag, såsom medicinsk utrustning och specifika transportmedel som omfattades av andra direktiv.
MASKINFÖRORDNINGEN ERSÄTTER MASKINDIREKTIVET 20 JANUARI 2027
Maskindirektivet var som en manual för hur maskiner skulle vara säkra inom EU. Den nya Maskinförordningen är en uppdaterad och modern version av den manualen, anpassad för dagens digitala och tekniska utveckling. Den gör det enklare och tydligare för alla att förstå och följa reglerna, samtidigt som den höjer säkerheten. I dessa sammanhang har du säkert även hört talas om AFS2023:4, vilket är Sveriges anpassning och specifika tillämpning av Maskinförordningen.Bra att veta om Maskinförordningen
Höga säkerhetskrav: Tillverkare måste göra noggranna riskbedömningar och bygga in säkerhet redan i designen av maskiner.CE-märkning: Maskiner måste vara CE-märkta för att visa att de uppfyller säkerhetskraven.
Digitala manualer: Bruksanvisningar och annan dokumentation kan nu vara digital, vilket gör dem lättare att uppdatera och sprida.
AI och digital säkerhet: Förordningen inkluderar regler för maskiner som använder artificiell intelligens eller är uppkopplade till internet, för att förhindra hackning och felaktig styrning.
Nödvändiga skydd: Maskiner som innebär risker måste ha skyddsanordningar och vara konstruerade för att minska olycksrisker, till exempel genom nödstopp.
HARMONISERADE STANDARDER
Harmoniserade standarder är som ett verktyg eller en vägledning för tillverkare och andra aktörer för att kunna uppfylla kraven i Maskinförordningen och AFS 2023:4. De ger en praktisk och tydlig metod för att säkerställa att maskiner konstrueras och tillverkas enligt de säkerhets- och hälsokrav som lagen kräver. Antalet standader som finns varierar hela tiden i och med uppdateringar i takt med att tekniken utvecklas. Men 2024 uppskattar man att det finns över 800 harmoniserade standader under Maskindirektivet. Vi har valt att presentera några av dessa standader.SS-EN 62061: Elektriska styrsystem för maskiner
- Fokus: Säkerhet i elektriska, elektroniska och programmerbara styrsystem för maskiner.
- Användningsområde: Särskilt anpassad för komplexa elektriska system på maskiner.
- Nyckelbegrepp:
- Safety Integrity Level (SIL): Säkerhetsnivå från SIL 1 (lägst) till SIL 3 (högst)..
- Design och verifiering av säkerhetsrelaterade elektriska styrsystem.
- Riskreducering och sannolikhet för farliga fel under drift.
SS-EN ISO 13849-1: Säkerhetsrelaterade styrsystem
- Fokus: Säkerhet i styrsystem oavsett teknologi (mekanik, hydraulik, pneumatik och elektronik).
- Användningsområde: För alla typer av maskiner med säkerhetsfunktioner.
- Nyckelbegrepp:
- Performance Level (PL): Säkerhetsnivå från PL a (lägst) till PL e (högst).
- Riskbedömning och tillförlitlighet för säkerhetsfunktioner.
- Feldetekteringsförmåga (DC) och komponenters livslängd (MTTFd).
SS-EN 60204-1: Elutrustning på maskiner
- Fokus: Säkerhet och tillförlitlighet för elektrisk utrustning som används på maskiner.
- Användningsområde: Täcker installation, koppling och kontroll av elutrustning på maskiner.
- Nyckelbegrepp:
- Elförsörjning och säker jordning.
- Nödstopp och stoppfunktioner.
- Märkning, skyltar och dokumentation för elektrisk utrustning.
- Skydd mot elektriska risker (t.ex. kortslutning, överspänning).
SS-EN ISO 12100:2010 – Säkerhet hos maskiner
Det är en internationell standard som fastställer allmänna konstruktionsprinciper för att säkerställa säkerhet hos maskiner genom riskbedömning och riskreducering.
Den är grundläggande för att uppfylla säkerhetskraven i Maskindirektivet och den nya Maskinförordningen (EU 2023/1230).
Nyckelbegrepp för denna standard:
- Riskbedömning: Identifiering, analys och bedömning av risker.
- Riskreducering: Genomförande av säkerhetsåtgärder enligt prioriterade principer.
- Livscykelperspektiv: Säkerhet i alla faser av maskinens livslängd.
- Riskreducering: Genomförande av säkerhetsåtgärder enligt prioriterade principer.
- Livscykelperspektiv: Säkerhet i alla faser av maskinens livslängd.
Huvudområden i standarden
Riskbedömning
- Identifiering av risker i alla faser av maskinens livscykel (design, tillverkning, användning, underhåll och avveckling).
- Bedömning av riskens allvarlighet och sannolikhet.
Riskreducering
- Vägledning för att minska risker enligt följande principer (i prioriterad ordning):
- Eliminera risker genom konstruktion (t.ex. design som gör farliga delar otillgängliga).
- Använda skyddsanordningar (t.ex. fysiska skydd, säkerhetsbrytare, nödstopp).
- Informera och varna (t.ex. varningsskyltar, märkning, bruksanvisningar)
Maskinens livscykel
Riskbedömning och säkerhetsåtgärder ska beaktas genom hela livscykeln: från design och tillverkning till användning, underhåll och avveckling.
Fara och risktyper
Tar hänsyn till olika typer av risker:
Mekaniska risker (t.ex. klämning, skärning)
Elektriska risker
Termiska risker
Buller, vibrationer och ergonomi
VI HAR KUNSKAPEN
Vill du veta mer i detalj kring olika standarder eller maskinsäkerhet. Välkommen att kontakta oss så kan vi säkerligen svara på dina frågor. Annars finns även alla standader att köpa hos SIS - Svenska institutet för standarder.
