Publicerat: 2022-02-04

Så ställer du in en tryckvakt

Här kan du lära dig mer om tryckvakter och hur du ställer in dessa steg för steg, helt själv! I denna korta film visar Viktor, produktansvarig på OEM Automatic, hur du ställer in en tryckvakt från Suco.

VAD GÖR EN TRYCKVAKT?

En tryckvakt används för att överföra ett tryck till en elektrisk signal. Det fungerar ungefär som en lysknapp, men istället för att du trycker på lysknappen, är det trycket i systemet som trycker på strömbrytaren i tryckvakten. Tryckvakten har olika funktioner beroende på om den är normalt öppen eller normalt stängd.

Kunskap

NO - NORMALLY OPEN

En normalt öppen vakt, NO - Normally Open, är öppen när den inte har tryck i systemet. När inställt tryck uppnås sluter kontakten och strömmen går igenom.

NC - NORMALLY CLOSED

I normalt stängd, NC - Normally Closed, däremot kan man säga att det är motsatsen och istället bryts strömmen när den uppnått inställt tryck.

Det som bestämmer vilket tryck tryckvakten ska känna av är en ställskruv, eller fjäder. Det är denna skruv du justerar när du ställer din tryckvakt. Nedan hittar du en checklista på vad du behöver och en guide för hur du går till väga steg för steg.

FÖR ATT STÄLLA IN EN TRYCKVAKT BEHÖVER DU:

Kontinuitetsmätare eller multimeter
Mejsel
Tryckvakt
Ett utvändigt tryck

SÅ GÖR DU - STEG FÖR STEG

Koppla ihop vakten till trycket.
Koppla in multimeterns elektroder till vaktens poler. (Viktor har filmen ovan en normalt öppen vakt i tryckområdet 1-10 bar)
Kontrollera var sättpunkten ligger.
För att sedan ställa in önskad setpunkt använder du mejseln och justerar ställskruven. Skruva medsols för att höja setpunkten upp mot övre delen av tryckområdet och motsols mot nedre delen av tryckområdet.

Nästa moment kräver lite känsla och rekommendationen är att sänka trycket mellan justeringarna. Om du tittar på videon ser du att vakten från början slöt vid ungefär 4 bar. Så här gör du om du vill sänka till en setpunkt på 2 bar.

Skruva vakten motsols - ungefär ett varv per bar.
Testa var setpunkten sitter.
Är den inte riktigt rätt kan du behöva skruva lite till.
Nu behöver du göra så justeringen sätter sig. Det gör du enklast genom att öka upp trycket till 2 bar och sedan ner till 0 igen. Upprepa ett par gånger.
För att säkerställa att ställskruven inte kommer röra på sig, exempelvis vid vibrationer, kan du sätta en droppe lack där. Då ser du även om någon annan rört vakten efter att du gjort justeringarna.
Låt vakten vila lite innan den sätts i drift igen.

MER INFORMATION OM TRYCKVAKTER

Tryckvakter används för övervakning av såväl höga som låga tryck. Vårt sortiment innehåller allt från enkla mekaniska till avancerade elektroniska tryckvakter med ett stort urval av process- och elanslutningar. Tryckvakterna används i många typer av applikationer, från bevattningssystem till truckar och lastbilar. Valbara material är förzinkat stål, mässing, rostfritt stål eller termoplast. Se hela sortimentet HÄR.

ORDLISTA

ARBETSOMRÅDE

Det tryckområde inom vilket växlingspunkten kan justeras.

DIREKTVERKANDE KONTAKTSYSTEM

De elektriska kontakterna sitter direkt monterade alternativt påverkas direkt av membranet eller kolven. Vakter har alltså ingen mikrobrytare utan måste beställas i normalt öppen eller normalt sluten version

ELEKTRONISK TRYCKVAKT

Elektroniska tryckvakter bygger på samma princip som en tryckgivare, se avsnitt tryckgivare HÄR. Istället för analog signal har den elektroniska tryckvakten en alternativt två larmpunkter som ställs in. Dessa larmpunkter kan ställas in med hjälp av en PC och ett speciellt program, eller direkt på tryckvakten. Den elektroniska vakten används med fördel då det ställs stora krav på noggrannhet eller livslängd. Växlingspunkten är en PNP-kontakt.

KOLVTRYCKVAKT

Mediet trycker på en kolv som i sin tur via en mekanism påverkar en mikrobrytare. Kolvtryckvakter skall inte användas på luft eller gasformiga medier.

KONTAKTBELASTNING

De elektriska data som anges är för växelspänning om inget annat är föreskrivet. Vid strömmar under 20 mA bör guldpläterade kontakter användas. Max. ström är då 50 mA. Guldpläterade kontakter kan erhållas på alla tryckvakter med mikrobrytare.

KOPPLINGSDIFFERENS/HYSTERES

Skillnaden i växlingspunkt mellan stigande och fallande tryck beror på tröghet i mikrobrytare, friktion mellan kolv och tätning, hur frekvent vakten jobbar med mera. Angiven hysteres gäller för maximalt möjliga inställda värde vilket reduceras när lägre växlingspunkt väljs. Ställbar kopplingsdifferens kan även erhållas på vissa tryckvaktsmodeller.

LIVSLÄNGD

För att säkerställa den mekaniska livslängden för tryckvakter vid dynamiska tryck bör man välja ett arbetsområde där växlingspunkten ligger på max. 75 % av arbetsområdet. För statiskt tryck kan hela arbetsområdet utnyttjas.

MAX. TRYCK

Högsta tryck som vakten får utsättas för utan att förstöras mekaniskt. Max. tryck är beräknat på statiskt tryck. Vid dynamiskt tryck gäller 30-50 % lägre värde.

MEMBRANTRYCKVAKT

Mediet trycker på ett membran som i sin tur via en mekanism påverkar en mikrobrytare.

PRESSOSTAT

Annat ord för tryckvakt.

TEMPERATUROMRÅDE

Det temperaturområde där vakten kan arbeta enligt angiven specifikation (noggrannhet med mera).

TRYCKINSTÄLLNING

Vid inställning av växlingspunkten bör man tänka på att fjädern ”sätter sig” efter ett antal växlingar och inställt värde kan ändras. Vakten bör därför kontrolleras efter ca 20 växlingar eller 1 dygn. Vi på OEM Automatic kan på kundens begäran förinställa vakterna efter önskemål.

TRYCKSPIKAR

I hydraulik- och vattenapplikationer förekommer ofta tryckspikar. Tryckspikar kan slå sönder membran, tätningar och elektriska delar i tryckvakten. Tryckvakter bör säkras mot pulserande tryck och tryckspikar före membranet/kolven. Ett generellt riktvärde för tryckvakter är en max. tryckökning på ca 2 bar/ms. Vissa vakter har inbyggd strypning för att eliminera detta. I annat fall finns strypningar för montering på tryckvakter.

ÖVERSÄTTNINGSTABELLER TRYCK

bar	mbar	KPa	Pascal	Psi
1	1000	100	100000	14.5

Psi	Pascal	KPa	mbar	bar
1	6895	6.89	68.9	0.069

Obs! Siffrorna i tabellerna är inte 100% exakta utan ska ses som ett hjälpmedel.