Riskbedömning och riskreducering - SS-EN ISO 12100:2010

Ingen som använder arbetsutrustning ska utsättas för risker, så som ohälsa eller olycksfall. Detta är lagstadgat och gäller för användning av både gamla och nya maskiner. Mer om detta finns att läsa dels i sektionerna ”Arbetsmiljölagen” och ”Systematiskt arbetsmiljöarbete” men också i Maskindirektivets bilaga 1.

I Maskindirektivets bilaga 1 står det under Allmänna principer att: Maskintillverkaren eller dennes representant ska säkerställa att en riskbedömning görs för att fastställa de hälso- och säkerhetskrav som är tillämpliga på maskinen. Maskinen ska därefter konstrueras och tillverkas med hänsyn till resultatet av denna riskbedömning. 

För att kunna avgöra hur farlig en maskin är måste en riskbedömning göras.
Bedömningen av riskerna bör göras enligt en fastställd standard. Den har beteckning SS-EN ISO 12100:2010 Maskinsäkerhet - Allmänna konstruktionsprinciper - Riskbedömning och riskreducering.

SS-EN ISO 12100:2010 är en A-standard som har som mål att ge principerna för att utföra en riskbedömning.

b) Riskvärdering
Om det krävs riskreducering ska lämpliga skyddsåtgärder väljas och tillämpas och proceduren upprepas. Som en del av denna process ska konstruktören kontrollera om det tillkommer ytterligare riskkällor eller om andra risker ökar när nya skyddsåtgärder vidtas. Att uppnå en tillräcklig riskreducering med trestegsmetoder eller om möjligt med hjälp av ett positivt resultat av riskjämförelsen, kan betraktas som att risken har reducerats tillräckligt.

Trestegsmetoden innebär att riskerna först och främst konstrueras bort. Går inte detta fullt ut så ska maskinen kompletteras med skydd. Är det sedan inte praktiskt möjligt att reducera risken tillräckligt ska det informeras och varnas för kvarvarande risker.

Som en del i riskvärderingen kan de risker som förknippas med maskinen jämföras med andra liknande maskiner under vissa förutsättningar. Dessa kan till exempel vara att den liknande maskinen uppfyller tillämpliga standarder och att maskinerna verkligen är jämförbara vad det gäller, användning, konstruktion, riskkällor, användningsvillkor mm.

Kommentar:
Det måste framhållas att riskbedömning i allmänhet är subjektiv, därför är det en fördel att flera personer är involverade i arbetet. Riskanalys ger den information som krävs för riskvärdering, som i sin tur gör det möjligt att bedöma om det krävs riskreducering. Riskbedömningen ska utföras så att det är möjligt att dokumentera den metod som har följts och det resultat som har uppnåtts.
Riskbedömning enbart grundad på olycksstatistik, som visar ett litet antal olyckor eller mindre allvarliga olyckor, kan inte användas för att ifrågasätta den säkerhetsnivå som är nödvändig för en maskin. I synnerhet skall frånvaron av olyckshistorik inte automatiskt förutsätta en låg risknivå och skall följaktligen inte minska nivå på skyddsåtgärder.