Bakgrund

Inre fri marknad
Tanken med alla samordningar inom standardiseringen för EG:s inre marknad har sin bakgrund i målen att det skall vara en inre fri marknad som råder mellan medlemsländerna. EG:s inre fria marknad omfattar fri rörlighet för:

- Varor
- Tjänster
- Personer
- Kapital

Vid ett ministerråd i Milano 1985 drogs riktlinjerna för samarbetet upp och skrevs ned i boken "Förverkligande av den inre marknaden”. Denna bok benämns ofta som ”vita boken”. Den inleds med följande text: ”Enandet av denna marknad på 320 miljoner invånare förutsätter att medlemsländerna kommer överens om att riva alla barriärer, harmonisera regler, närma sig varandra på lagstiftnings-/skatteområden,...”

Det som menas är att alla måste enas om en nivå och ett sätt att bygga och underhålla sina maskiner så att det inte blir några ”större” skillnader mellan olika länder. Maskiner skall kunna flyttas utan att lagtekniska aspekter skall spela in i konkurrenssituationer.

The New approach
I den ”vita boken” presenterades den nya harmoniseringsmetoden (The new approach) som bygger på fyra grundläggande principer.

• Innehållet i direktiven begränsas till grundläggande säkerhetskrav.
• Erforderliga tekniska specifikationer presenteras i standarder.
• Standarder är frivilliga att tillämpa.
• Produkter som tillverkas enligt en harmoniserad standard förutsätts uppfylla de grundläggande säker- hetskrav som fastläggs i direktivet.

The New approach innebär att legala och tekniska aspekter hålls isär. Legala aspekter återfinns i direktiven och tekniska aspekter i harmoniserade standarder.

Official Journal of the European Communities
En harmoniserad standard har en speciell status, och det är för att den har tagits fram, godkänts och fastställts av CEN/CENELEC (de två europeiska standardiseringsorganen, CEN för mekanikområdet och CENELEC för elektriska området). Därefter godkänner EG-kommissionen detta material och det presenteras i EG:s Organ ”Official Journal of the European Communities”. Då den har presenterats anses den vara en harmoniserad standard.

Arbetsskador i siffror
Arbetsplatsolyckorna har minskat i omfattning om man tittar bakåt i tiden. Arbetsskadorna halverades mellan 1988 och 1993 vilket kan härledas till att konjunkturen slog ut många verksamheter med riskfyllda arbetsmiljöer. Efter denna tid har nivån stabiliserats för att ligga på en skadefrekvens på ca. 10 fall per 1 000 förvärvsarbetande. Detta kan bero på att fler maskiner som används har modifierats för att uppfylla de krav som sattes upp inom EU 1993, där maskiner som nyproduceras skall byggas enligt ”Maskindirektivet” och att befintlig arbetsutrustning måste uppgraderas till en lägsta nivå för att få användas, ”Minimidirektivet - Användning av arbetsutrustning”.